top of page

Nationell hjärtstrategi och samordning på agendan

Under Hjärtemånaden februari har Tre miljarder slag anordnat två seminarier om hjärt-rehabilitering i Stockholm, ett i riksdagen och ett i landstingshuset. Övergripande fokus för de två seminarierna låg på behovet av en nationell hjärtstrategi och regional samordning för hjärtrehabilitering. Deltog gjorde politiker såväl som representanter från hälso- och sjukvården samt patientorganisationer.


Vid båda seminarierna presenterade Riksförbundet HjärtLung information om hjärt-kärlsjukdom generellt, patientperspektivet samt varför det är viktigt med en nationell hjärtstrategi och att införa riktlinjer för sekundärprevention. I riksdagen berättade docent och överläkare Annica Ravn-Fischer från Sahlgrenska Universitetssjukhuset även om hur situationen ser ut för hjärt-kärlsjukdomar i Sverige idag, och specifikt kring hjärtinfarkt, samt pekade på de stora skillnader som finns på grund av både geografi, demografi och socioekonomi. Hon lyfte även vikten av att värna de kvalitetsregister som finns för hjärt-kärlsjukdom samt diskuterade glappet i uppföljning mellan sjukhusvård och när patienten återvänder till primärvården efter ungefär ett år. Victoria Tzouma, som arbetar som Global Health Director inom hjärta-kärl på Amgen representerade branschorganisationen EFPIA, pratade om kardiovaskulära policy-initiativ på både nationell och EU-nivå.


Vid seminariet i Landstingshuset i Stockholm berättade Linda Mellbin, docent KI samt överläkare och patientflödeschef Karolinska Universitetssjukhuset, om hjärtinfarktvården utifrån ett sjukhusperspektiv, med fokus på sekundärprevention. Gabriel Hanna, verksamhetschef på Capio Vårdcentral Telgeakuten, delade det regionala perspektivet i Stockholm på behandling för en hjärtinfarktpatient. Han gick igenom hur vårdprocessen ser ut, från remiss till uppföljning samt vilka utmaningar de möter i primärvården.


Båda seminarierna rundades av med en diskussion bland panel och övriga deltagare. Några viktiga punkter att ta med sig från seminarierna inkluderar:


  • Sveriges nationella riktlinjer för hjärtsjukvård har inte uppdaterats sedan 2018.

  • 14 av 21 regioner rapporterade 2022 att de hade en brist på personal inom hälften eller fler av legitimationsyrkena.

  • Överlevnaden efter hjärtinfarkt är olika beroende på var i landet patienten bor, eller var i regionen patienten bor.

  • Hjärtkärlsjukdomar har en tydlig koppling till utbildning – lågutbildade personer drabbas i betydligt större utsträckning än högutbildade.

  • Utmaningar för att uppnå vård på lika villkor orsakas bland annat av strukturen kring vårddata och journalsystem mellan vårdnivåer samt bristande resurser och vårdplatser.

  • Uppföljning av målvärden i primärvården behöver bli bättre.





Comments


bottom of page