Hjärt-kärlsjukdom
Hela vårdkedjan måste slå i takt
Risken att drabbas av en hjärtinfarkt och vilken akut och uppföljande vård du får varierar idag med socio-ekonomisk status, kön och bostadsort. Det är såväl fler hjärtinfarkter som dödsfall bland individer med låg utbildningsnivå. För kvinnor med förgymnasial utbildning avlider nästan 20 procent inom 28 dagar efter akut hjärtinfarkt. För kvinnor med efter-gymnasial utbildning är motsvarande siffra 11,4 procent.
I dagsläget återinsjuknar knappt var tionde hjärtinfarkt-patient inom ett år. Hjärtrehabilitering, det vill säga förebyggande behandling av riskfaktorer som sätts in efter hjärtinfarkt, minskar risken för återinsjuknande kraftigt. Hjärtrehabilitering har därför identifierats som ett prioriterat insatsområde för vården.
Livsstil avgörande
Hjärtrehabiliteringen börjar den första dagen efter en hjärtinfarkt, pågår med avtagande intensitet under de första åren och följs upp under hela livet. Det handlar dels om livsstilsförändringar, såsom kost, motion och rökstopp, dels om behandling av högt blodtryck och förhöjt LDL-kolesterol.
Endast 1 av 10 når målet för fysisk aktivitet inom ett år efter hjärtsjukdom. Andelen som fortsätter röka efter infarkt är lika hög idag som den var för tio år sedan och endast hälften av patienterna når blodtrycksmålet.
Endast 1 av 5 får sitt kolesterol under kontroll efter tre år och andelen patienter som följs upp och uppnår behandlingsmålen blir lägre med tiden.
Hjärt-kärlsjukdom i siffror
Under ett dygn vårdas 85 359 personer för någon form av hjärt-kärlsjukdom i Sverige.
Varje år kostar hjärtinfarkter samhället nästan
1,8 miljarder kronor i direkta vårdkostnader.
Förekomsten av akuta hjärtinfarkter varierar mellan regionerna. Under 2020 fick mellan 196 och 507 per 100 000 en akut hjärtinfarkt.
